vedanagata
| vedanāgata |
|---|
| 受至 |
vedanā:受 + gata:行ける,達せる, 関係せる; 様子, 姿
この言葉は、金の葉による仮の造語です。よくわからないものを、無理に解釈して訳さず、そのまま保存して、用例を集めた後に分析し、ふさわしい訳語に置換する方針です。
訳語の候補は、受に至るもの、至った受、受に至った、受による姿。
類語 vedanāgata:受至、saññāgata:想至、saṅkhāragata:行至、viññāṇagata:識至、kāyagata:身至
| ‘‘Yampidaṃ cakkhusamphassapaccayā uppajjati vedanāgataṃ, saññāgataṃ, saṅkhāragataṃ, viññāṇagataṃ, tampi niccaṃ vā aniccaṃ vā’’ti? | 「この眼触に縁りて生じる受至、想至、行至、識至。それも常住ですか、無常ですか?」と。1) |
| ‘‘Aniccaṃ, bhante’’. | 「無常です、尊者よ。」 |
1)
色至や身至がないことに注意して下さい。
出典: sn35.121
| Hoti tathāgato paraṃ maraṇāti kho, āvuso, vedanāgatametaṃ. | 『如来は死後に存在する』、友よ、これは受至です。 |
| Na hoti tathāgato paraṃ maraṇāti, vedanāgatametaṃ. | 『如来は死後に存在しない』、友よ、これは受至です。 |
| Hoti ca na ca hoti tathāgato paraṃ maraṇāti, vedanāgatametaṃ. | 『如来は死後に存在し、そして存在しない』、友よ、これは受至です。 |
| Neva hoti na na hoti tathāgato paraṃ maraṇāti, vedanāgatametaṃ. | 『如来は死後に存在するのでもなく、死後に存在しないのでもない』、友よ、これは受至です。 |
出典: sn44.3
●類似の表現ですが意味は違いそうです。vedanāya gati:受の至る先と訳しました。
| Evameva kho, bhikkhave, bhikkhu rūpaṃ samanvesati [samannesati (sī. syā. kaṃ.), samanesati (pī.)] yāvatā rūpassa gati, vedanaṃ samanvesati yāvatā vedanāya gati, saññaṃ samanvesati yāvatā saññāya gati, saṅkhāre samanvesati yāvatā saṅkhārānaṃ gati, viññāṇaṃ samanvesati yāvatā viññāṇassa gati. | まさにそのように比丘たちよ、比丘は色の至る先まで色を捜索し、受の至る先まで受を捜索し、想の至る先まで想を捜索し、行の至る先まで行を捜索し、識の至る先まで識を捜索します。 |
出典: sn35.246
●mānagataは、このように訳しました。
| ‘‘‘Asmī’ti, bhikkhave, mānagatametaṃ, ‘ayamahamasmī’ti mānagatametaṃ, ‘bhavissa’nti mānagatametaṃ, ‘na bhavissa’nti mānagatametaṃ, ‘rūpī bhavissa’nti mānagatametaṃ, ‘arūpī bhavissa’nti mānagatametaṃ, ‘saññī bhavissa’nti mānagatametaṃ, ‘asaññī bhavissa’nti mānagatametaṃ, ‘nevasaññīnāsaññī bhavissa’nti mānagatametaṃ. | 比丘たちよ、『私あり』とは慢に至ったもの、『これが私である』とは慢に至ったもの、『私はなる』とは慢に至ったもの、『私はならない』とは慢に至ったもの、『私は有色になる』とは慢に至ったもの、『私は無色になる』とは慢に至ったもの、『私は有想になる』とは慢に至ったもの、『私は非想になる』とは慢に至ったもの、『私は有想にも、非想にもならない』とは慢に至ったものです。 |
出典: sn35.248
vedanagata.txt · 最終更新: by h1roemon
